Humor som medicin

På mitt sängbord står en kalender med tänkvärda ord för årets alla dagar. Dagens tänkvärda ord lyder enligt ovan: "Skratta åt dig själv emellanåt; det kommer du att må bra av!"

Jag håller med! Livet blir roligare om man inte tar allting för allvarligt. Ibland kan humorn fungera avväpnande när allting känns mörkt. Komiker brukar ju ofta skämta om allvarliga och känsliga saker och det gillar jag, för humorn är en bra kanal att bearbeta jobbiga saker genom. En person som lever med tvångssyndrom torde inte ha svårt att skratta åt sig själv, för varje dag gör hon eller han underliga grejer, haha! Hur konstigt ser det inte ut när man står och stirrar på en och samma kaffekokare i tre minuter eller trycker lamporna av och på fem gånger innan man går hemifrån? Jag tycker om när folk kan driva med sig själva och samtidigt ha en god självkänsla. 

För flera år sedan hade jag en stor rädsla för fästingar. Alla mörka prickar som jag såg var potentiella fästingar och jag var tvungen att kontrollera huruvida de var det eller inte. Små, mörka prickar finns ju överallt så ni kan tänka er att det blev en hel del kontrollerande. En gång satt vi vid köksbordet och åt mat, när jag antagligen började fundera på huruvida en prick var en fästing eller inte. Då tog pappa och brorsan till orda: "Mmm en fästing! Adee siir goo ut!" och så låtsades de äta upp "fästingen". Här är alltså ett exempel på hur humorn kan avdramatisera något som känns som största allvar. Humorn kan ge distans till saker och ting och få en att fundera på hur logiska ens tankar egentligen är. 

I had anxiety for so long I went to a psychiatrist. I said to him: "I'm constantly anxious. What do I do?" He told me I had OCD. I was shocked. I had to call him nine times to make sure he was certain.

Tack gode Gud för humor!