Skaparkramp

Jag har drabbats av skaparkramp. När jag väl är ledig och ska sätta igång känner jag mig trött och lägger mig ner i soffan och sover bort hela kvällen framför teven. Jag drömmer om att skriva och måla och skapa, men ändå får jag inte något gjort av alla mina tankar och idéer. Kanske saknar jag disciplin. Kanske är jag inte en riktig konstnär. Eller så behöver jag omdefiniera ordet konstnär för mig själv.

Jag har alltid haft ett stort behov av att skapa och lämna fotspår. När jag var liten skapade jag otaliga mängder av berättelser, tidningar, målningar, radioprogram och annat kreativt. Idag känns det som om min utveckling har stagnerat. Jag kommer inte framåt i mitt kreativa skapande och jag hittar inte min stil eller min röst. När jag väl tar fram papper och penna eller pensel står huvudet stilla och inga vackra ord, linjer eller färger flyger ner och blir till mästerverk. De funderingar som jag så gärna vill dela med mig av stannar inom mig och kommer inte ut på grund av min kramp.

Jag längtar efter att slutföra något. Visst är jag kreativ. Nu som då skriver jag ner några rader som dykt upp i mitt huvud eller så gör jag kanske en snabb skiss. "Det här var en rolig idé", kan jag tänka, men så slutar projektet där. Min kreativitet verkar inte riktigt leda till något fulländat och genomtänkt och välarbetat. Min kreativitet resulterar inte i några färdiga produkter. Inga målningar att hänga upp på väggen och inga finputsade texter att skicka in till förlaget!

Nu är jag hård mot mig själv. Visst har jag slutfört projekt! I januari skickade jag in ett manus med dikter till Arvid Mörne-tävlingen. Problemet är väl att jag önskar att allt detta skulle komma på löpande band, att projekt efter projekt skulle avlösa varandra och att min självdisciplin inte skulle ha några brister. Men jag är väl ingen maskin heller? Skapandet är en kamp. Orden stretar och penseln strejkar, men ändå fortsätter den skapande människan att kämpa för sin konst. Hon måste få ge uttryck för det hon bär på inom sig även om det är svårt.

Vem säger att en människas skapande måste resultera i något överhuvudtaget? Är det inte så, att den skapande processen är nog så intressant i sig själv? Ja, kanske får jag ta och fundera över min definition av ordet konstnär.

Nämen! Nu har jag tydligen lyckats skapa en text igen, trots min skaparkramp.

Ylletröjan

Vädret har ju varit så rått och kallt den senaste tiden, så det första jag har gjort när jag kommit hem från jobbet är att ta av mig de kläder jag haft under dagen och sedan ta på mig något varmt och skönt istället. Då trycker jag på knappen för chill mode.

Till exempel den här tröjan tar jag på mig: en stor, loppisfyndad ylletröja från Norge. Aaaah, värmen söker sig tillbaka till min trötta och frusna kropp.